Den taiwanesiska affärstidskriften Business Weekly (商業周刊) publicerade i mars 2026 ett omfattande reportage om finsk utbildning. Artikeln behandlar bland annat Generation AI-projektet och Helsingfors universitets professor Teemu Roos arbete med AI-litteracitet. Nedan följer en översättning av artikelns sida 63.

Bildtext

Finska skolbarn går i skolan bara en halv dag, men de har två raster på 30 minuter. Till och med vid tio minusgrader och snöstormar uppmuntrar skolorna aktivt barnen att gå ut och leka.

Hantverk och kreativitet

Från och med första klass går alla elever — både flickor och pojkar — till snickeri- och slöjdlektioner för att lära sig såga och använda verktyg. Turali är övertygad om att trä och symaskinen representerar äkta kreativitet som AI aldrig kan ersätta — de är en ovärderlig skatt.

Generation AI och förståelse för artificiell intelligens

Med AI:s intåg har utbildningen fått en ny utmaning: när information är för lätt att få tag på accepterar elever lättare färdiga svar och förlorar förmågan att tänka själva. Därför har Teemu Roos, professor vid Helsingfors universitet och en drivande kraft bakom den nationella AI-kursen Elements of AI, och hans team skapat Generation AI-projektet, vars mål är att hjälpa barn att förstå principerna, begränsningarna och riskerna bakom artificiell intelligens.

Experiment i skolor

I ett experiment använde 13-åriga elever en simulerad plattform för sociala medier. Därefter fick eleverna se hur varje klick, paus och betyg hade registrerats och kategoriserats av algoritmer — och hur detta påverkade vilket innehåll och vilka preferenser de fick se.

I ett annat experiment fick gymnasieelever själva "träna" en liten språkmodell. De matade in ett stort antal sagor som träningsdata. När modellen var klar började den på allvar producera nonsens: "Finlands ekonomi är dålig eftersom landet har halvdjur."

Roos förklarar att när barn förstår principerna bakom AI kan de bättre identifiera algoritmernas och AI:s begränsningar. Detta bygger grunden för barns kritiska tänkande i AI-åldern.

Resiliens och självständigt tänkande är grunden i AI-åldern

Dessa reflektioner har börjat väcka diskussion i samhället i bredare kretsar. Haavisto konstaterar att för bara några år sedan hade nästan alla lågstadieelever en smartphone. I dag köper allt fler föräldrar i stället smartklockor som bara kan ringa och ha positionering.

Samtidigt återhämtar sig barns läsning. Finsk biblioteksstatistik visar att barns lånetal har ökat tre år i rad. Det har till och med startats en kampanj: "Det bibliotek du gillar mest är den person som läser en bok för dig" — med betoning på den mänskliga kontakten mellan föräldrar och barn.

Det finska pedagogiska tänkandet är mycket tydligt: emotionell fostran och självständigt tänkande är grunden för allt. Barn lär sig tidigt att känna igen risker — de undervisas inte bara i självständigt tänkande utan också i emotionella färdigheter.

9-åringar lär sig känna igen falska nyheter och använda emojis

AI-litteracitetsinnehåll vid Tapanila skola:

Undervisningstema Exempel på lektioner
Digital interaktion: Digital empati Hur man svarar på meddelanden, användning av emojis
Identifiera falska nyheter: Kontroll av bilder, rubriker och källor Utvärdering av webbplatskällor, stavfel: t.ex. NASA stavat som MASA
Identifiera AI-genererade bilder: Upptäcka bildmanipulation Söka efter extra fingrar, alltför slätstrukna ansikten
Nätverkssäkerhet: Känna igen bedrägerier, integritetsskydd Skilja nätfiskemeddelanden från äkta, skicka inte bilder till okända
Digitalt välmående: Hantera skärmtid Telefonen av 2 timmar före läggdags

Källa: Tapanila skola | Sammanställt av: Huang Huiqun

Källuppgifter

Ursprunglig publikation: 商業周刊 (Business Weekly), nr 2001, 19 mars 2026, s. 63 Omslagsreportage: AI時代繼續快樂！芬蘭戰法 (Lycklig i AI-åldern! Finlands strategi) Reporter: Huang Huiqun (黃惠群) Producent: Liu Peixiu (劉佩修) Fotograf: Chen Zongyi (陳宗怡)

Artikeln är del av ett större reportage för vilket Business Weeklys redaktion reste till Finland för att intervjua över 40 personer — från riksdagsledamöter till rektorer och Uber-chaufförer. Reportaget handlar om hur Finland — världens lyckligaste land åtta år i rad — svarar på de utmaningar som AI medför med en jämlikhetsbaserad strategi.

Reportagets delar (nr 2001)

  • AI席捲全球 最快樂國能繼續快樂？ – AI sveper över världen – kan det lyckligaste landet fortsätta vara lyckligt?
  • 芬蘭送孩子的AI時代超能力 為何教看著眼睛道歉、分辨假消息？ – Finlands gåva till barn för AI-åldern: varför lära dem se folk i ögonen när de ber om ursäkt och identifiera falska nyheter?
  • 一家公司倒下，整個國家醒來 諾基亞殞落讓芬蘭變新創國 – Ett företag föll, ett helt land vaknade – Nokias kollaps förvandlade Finland till ett startup-land
  • 為何芬蘭選擇慢而平等的AI革命？ – Varför valde Finland en långsam men jämlik AI-revolution?
  • 採訪後記：小國芬蘭的快樂密碼：「你的不完美很完美」 – Reportagets efterskrift: det lilla landets Finland lyckoformel – "din ofullkomlighet är perfekt"

Länkar

Obs. Onlineversionen är delvis bakom betalvägg. Översättningen är gjord från den tryckta utgåvans sida 63.